Angående Regeringens proposition 1999/2000:40; Obeställd reklam mm.

Tele2 ansöker härmed om att inför Lagutskottet få informera om de negativa följder för svenska konsumenter och operatörer som spamming eller adresserade massutskick av reklam över Internet medför. Frågan aktualiseras av den föreslagna utformningen av

13a § andra stycket marknadsföringslagen i Regeringens proposition om Obeställd reklam mm., eftersom varken Regeringen eller några av remissinstanserna uppmärksammat denna fråga tidigare.

Bakgrund

Regeringen föreslår i den rubricerade propositionen att teledataskyddsdirektivets (97/66/EG) och distansavtalsdirektivets (97/7/EG) bestämmelser om obeställd reklam skall införas i svensk rätt genom nya bestämmelser i marknadsföringslagen. Reglerna innebär i korthet att obeställd reklam som näringsidkare riktar till fysiska personer genom telefax eller automatiska uppringningssystem inte får sändas utan att den fysiska person på förhand lämnat ett medgivande. För andra metoder som e-post och reklam över Internet, gäller i stället att obeställd reklam får skickas om inte mottagaren motsatt sig metoden.

Regeringen har främst motiverat sitt val att ha en lägre skyddsnivå för obeställd reklam över e-post och Internet med att sådan reklam ofta härrör från utlandet och att det därför är svårt att upprätthålla en högre skyddsnivå, samt att en högre skyddsnivå sannolikt skulle vara till nackdel för svenskt näringsliv.

Flera svenska Internetoperatörer, däribland Tele2, delar inte Regeringens slutsatser i denna del. Den sortens reklam – massutskick - som det nu är fråga om - spamming - utgör ett växande internationellt problem. Flera länder i europa och ett antal delstater i USA har förbjudit spamming och i Kanada har domstolar givit Internetoperatörer rätt att stänga av kunder som ägnat sig åt spamming.

I Europa är Internet ännu inte något som var man har tillgång till. I Sverige och övriga nordiska länder är penetrationen högre men ännu inte jämförbar med de 5,3 timmar per dag som genomsnittsurfaren i USA ägnar åt Internet. Spamming förekommer därför till övervägande del i USA men blir allt vanligare i Sverige och i Norden. "America on line" (AOL), som är en av de större amerikanska Internetoperatörerna, men som också har verksamhet i Sverige, uppger att cirka 40 procent av de 15 miljoner e-postmeddelanden som AOL dagligen hanterar är spam. Av andra undersökningar från USA framgår att ungefär hälften av den sortens reklam som nu är i fråga avser pornografi, lotterier eller "bli rik nu" erbjudanden. De verkligt negativa konsekvenserna av spamming blir således inte kännbara förrän Internet och e-postanvändandet får verklig spridning också till konsumentkollektivet.

Genom spamming riskerar konsumenter och andra att erhålla stora mängder oönskad reklam samt därtill reklam av en sort som av många upplevs som särskilt kränkande. Även för operatörer är spamming ett väsentligt problem, eftersom spamming tar stora mängder nätkapacitet i anspråk. Hos vissa Internet- och teleoperatörer i USA har periodvis så mycket som 40 procent av den totala nätkapaciteten tagits i anspråk för spamming. Förekomst av spam medför även ansträngda relationer mellan de operatörer som inte kan hindra spamming och de som motsätter sig spamming. På grund av spamming förekommer att större, främst amerikanska, Internetoperatörer stänger ner eller stryper anslutningar till operatörer från vars nät spamming orginerar.

Godkänner Riksdagen propositionen i dess nuvarande utformning kan inte en svensk Internetoperatör hindra kunder i Sverige från att sända massutskick av reklam över Internet eftersom spamming i sig kommer att vara tillåtet. Därmed riskerar svenska operatörer att avstängas från Internet och svenska konsumenter riskerar att motta stora mängder oönskad och kränkande reklam av dubiös karaktär. Denna risk ökar i samma takt som spamming förbjuds i andra länder. Situationen kan på sätt och vis jämföras med vad som gäller för sk. vit maktmusik; Sverige tillåter av yttrandefrihetsskäl sk. vit maktmusik mm. med följd att Sverige har blivit ett europeiskt centrum för sådan verksamhet och från Sverige exporteras sådan musik mm. till andra länder.

Inom det internationella Internetsamfundet arbetar operatörer och konsumentorganisa-tioner mot spamming i syfte att finna motmedel mot spamming och andra liknande former av massutskick av reklam eller liknande. Genom den föreslagna ändringen i marknads-föringslagen tillåter Regeringen spamming i Sverige, vilket faktiskt går stick i stäv med den Internationella utvecklingen och med det underliggande rapporten "Konsumenter och IT" som lagmannen Brita Swan lämnade till Regeringen i oktober 1999. I sammanhanget måste också beaktas att det för närvarande inte finns något register till vilket enskilda konsumenter m.fl. kan anmäla att de ej vill få obeställd reklam samt att mängden potentiella avsändare är mycket stor.

I ett flertal länder, vilket även Regeringen konstaterar, krävs således att mottagare skall lämna samtycke innan utskick av obeställd reklam får ske, dvs. en sk. opt-in lösning. Ytterligare flera länder kommer snart att ta ställning och den internationella trenden är mot spamming och liknade metoder. Det är därför olyckligt om Sverige väljer att gå en motsatt väg. Undertecknade vill därför uppmana lagutskottet att överväga att en sk. opt-in lösning skall gälla för alla de former av obeställd reklam som omfattas av den föreslagna 13a § marknadsföringslagen.

Redogörelsen ovan är komprimerad och är långt ifrån en allsidig skildring av de konse-kvenser som den föreslagna utformningen av 13a § andra stycket kan medföra för svenska konsumenter, operatörer och för Sverige. På grund därav anhåller Tele2 om att tillsammans med representanter för Telia Net/Telia Nära och eventuellt även någon från Svenska Internetoperatörsföreningen (SOF) lämnas tillfälle att för Lagutskottets leda-möter muntligen redogöra för de konsekvenser som inte uppmärksammats i propositionen eller av de remissinstanser som tidigare lämnats tillfälle att yttra sig till Regeringen.

Med vänlig hälsning

Tele2 AB

Olof H Hallström
Regulatoriska frågor

Bilaga

Rapport: ISP:s and Spam: The impact of spam on customer retention and acquisition,

Gartner Group June 14 1999.