Protokollet utgörs av minnesanteckningar från domännamnsutredningens sammanträffande med representanter för SOF vid det möte som anordnades i Konkurrensverkets lokaler på Malmskillnadsgatan 32 den 27 april 1999. Anteckningarna skall ses som ett komplement till de skriftliga kommentarer SOF anfört avseende de frågor domännamnsutredningen ställt inför mötet.

Anteckningarna är strukturerade efter de olika ämnen som diskuterats och följer inte alltid den kronologi som följer av ovan nämnda frågor. De avsnitt som SOF behandlat i sina svar har dessutom till stora delar utelämnats.

Jörgen Holgersson

Jan-Erik Ljusberg

Ulf Maunsbach

Från SOF:

Per Olof Josefsson, Ordförande i SOF, Tele 2

Patrik Fältsröm,

poj@swipnet.se

De flesta operatörer har representanter i SOF. Föreningen har en informell struktur och fungerar främst för att främja kommunikationen mellan operatörerna. Det krävs nämligen kontinuerlig kommunikation mellan operatörerna för att minska risken för problem. Om någon större operatör gör något dåligt får det ofta konsekvenser för övriga. Exempel på frågor som behandlas inom föreningen är: vad man skall konkurrera om och hur många IP-adresser som kan tilldelas avnämarna. Organisationen har en stark operativ prägel.

• En av de centrala frågorna är om funktionen ligger hos fel organisation eller är det så att den befintliga organisationen inte klarar av att hantera de funktioner den rätteligen skall hantera.

• SOF kan emellertid tänka sig att diskutera om arbetsuppgifterna kan flyttas mellan organisationerna. En fråga som utredningen bör ställa är om rätt organisation ålagts rätt uppgifter.

• Är det så att respektive organisation klarar av att sköta sina uppgifter. Med det i bakhuvudet har SOF svarat på de frågor som kommunicerats före mötet.

• I Sverige är ombuden (registrars) mer liknande varumärkesombud än ombuden i flera ändra länder, där det är vanligt att ombuden också kör DNS. Internationellt är det också vanligt att ombuden sköter faktureringen av kunderna.

• SOF menar att det ställs mindre tekniska krav på ombuden i Sverige. Detta är en skillnad mot flera av de internationella systemen.

• SOF förespråkar en bra central databas. Som exempel nämns Bilregistret. En bra databas möjliggör stor registerkvalitet. Detta är enligt SOF en mycket viktig aspekt.

• Ett enkelt sätt att få en hög registerkvalitet är att skicka ut en faktura en gång om året. Detta är en av anledningarna till att det är bra att det är NIC-SE som sköter faktureringen till kunderna.

• Att NIC-SE sköter registerfunktionen gör också att det blir lättare att byta operatör. Om det centrala registret verkligen vet vem kunden är kan nämligen kunden byta operatör utan att riskera att de domännamn kunden har inte kan användas. Som jämförelse tar SOF upp det faktum att NSI agerar både ombud och registeransvarig.

• SOF menar att det är viktigt att NIC-SE inte får utföra samma uppgifter som ombuden.

• Fakturering och DNS måste inte nödvändigtvis ligga på samma organ. WHOIS och DNS har emellertid bättre förutsättningar att vara korrekt om det går att dra nytta av de uppgifter om adressändringar och dylikt som framkommer vid faktureringen.

• En annan konsekvens av att NIC-SE sköter DNS är att det är förhållandevis enkelt att var ombud i Sverige vilket borgar för konkurrens.

• SOF menar att det är bra att det finns olika domäner. Det är emellertid viktigt att .se är en kvalitets domän och SOF vill att den skall vara det även fortsättningsvis.

• SOF menar att det kan bli problem med att svenskar har domännamn utomlands. Operatörer måste vara medvetna om hur en krissituation löses och de måste vara medvetna om de risker som kan vara förknippade med att registrera sina domännamn under TLDer som exempelvis .nu.

• SOF menar att NIC-SE bara kan garantera att de kan ta ansvar för .se.

• SOF menar att NIC-SE i framtiden kan komma att tvingas hantera nya funktioner som exempelvis krypteringsnyckelhantering. Dessutom kommer introduktionen av andra tjänster exempelvis telefoni över Internet sannolikt leda till att den befintliga administrationen får utökade uppgifter.

• Det finns tekniska/lingvistiska problem att ha för många domännamn under .se. SOF gör bedömningen att en miljon namn är den övre gränsen i dagsläget. En viktig uppgift blir därför att tillse att det inte blir fler namn under .se.

• En mycket viktig fråga för framtiden är hur problemet domännamn/varumärken skall fås att fungera. Hur det skall gå att lösa problemet med att inte komma över brytpunkten och hur de tvister som följer av ett ökat antal namn skall kunna lösas. SOF är av den uppfattningen att den utredningen i princip skulle kunna utföras av NDR men de har inte resurser.

• En viktig fråga att ta ställning till är vem de skadelidande skall inleda en process mot. SOF menar att det här finns en risk för samma "död läge" som i Danmark. Skall man stämma ombuden eller NIC-SE? Skall myndigheter hantera dispyterna? Skall det vara LR eller TR som blir behöriga att pröva de tvister som uppstår?

• SOF framhåller att det är angeläget att klara ut var man kan göra en ordentlig genomgång av regelverket och vem som kan göra detta.

• SOF menar att IIS kanske borde ta ett större ansvar för regelverket. Som exempel framhålls att NDR inte har lämnat ifrån sig resultat avseende bland annat varumärkesregistreringen.

• SOF är väl medvetna om svårigheterna med att frigöra medel men menar att IIS borde ha insett att detta är ett problem och att NDR har för dåligt med resurser.

• En annan fråga som enligt SOF bör ställas är vilken målsättning domännamnssystemet har. Skall varje organisation få ett eget domännamn. I så fall fylls snart domänen .se. En ungefärlig uppgift är att det finns 900.000 registrerade organisationer.

• Om registreringen i .se släpps fritt får det med andra ord konsekvenser som måste beaktas.

• I .com domänen finns idag ungefär 2,5 milj domännamn. Det har också visat sig att detta medfört en svår drift p.g.a. en stor och svårhanterlig databas. Dels är problemen av teknisk natur men också av lingvistisk. Det är det nämligen svårt att hitta namn/bokstavskombinationer som både är särskiljande och ännu inte registrerade.

• En fråga som bör utredas är om alla namn skall vara i en och samma domän eller om subdomäner skall införas. Som jämförelse kan England användas där subdomäner införts för samtliga domännamn.

• Frågan om man kan införa en hierarki är emellertid svårlöst eftersom grundprincipen måste vara att den som fått ett domännamn skall få behålla detta oförändrat. Den främsta anledningen till att det måste vara så är praktisk. Det kommer nämligen att uppstå stora praktiska problem att ändra alla länkar från den gamla till den nya adressen.

• Omställningen till att införa en hierarki kommer att bli svår.

• En annan fråga är hur köproblemet skall lösas om .se skulle öppnas för fri registrering. Som jämförelse kan nämnas de köplaser som erbjöds i det domännamnssystem som föreslogs av CORE m.fl.

• SOF är inte övertygade om det lämpliga i att införa en öppen varumärkesregistrering direkt under .se. SOF behöver kraftigare argument för att övertygas och framför allt måste förslag om varumärkesdomäner behandla alla de problem som följer av det ökade antalet registreringar.

• En hemsida som varumärkesinnehavare med samma varumärke får dela på utgör inget tekniskt problem. Problemet är vad som händer om någon skickar ett e-post meddelande till den gemensamma adressen. Vem skall läsa det?

• DNS måste överleva alla tekniker www är bara ett exempel. Man måste också försöka förutse framtida behov och göra teknik och regelverk lämpade också för dessa

• Ett intressant område där utvecklingen går framåt är tekniken kring DNSsec (Secure DNS). Systemet handlar om att det i DNS skall finnas både namninformation och nycklar som gör att man kan verifiera att svaret är korrekt om man frågar DNS. Detta är enligt SOF ett första steg till ett globalt krypteringsnyckeldistributionssystem. SOF ser positivt på denna utveckling och menar att detta kan utgöra basen för utvecklingen mot säkra betalningssystem på Internet.

• Det är viktigt att tekniken skall var tålig och funktionell. Vi måste exempelvis klara av att säkra DNS även om Sverige skulle blir avstängt från omvärlden. Användarna måste kunna verifiera namnen i DNS och operatörer i Sverige kan bara "garantera" säkerheten i det svenska systemet.

• SOF förespråkar ett regelverk vad gäller driftkrav avseende DNS. En utveckling mot detta är att Statskontoret ställer krav på säkerhet vid hantering av DNS i sin upphandling av tjänster. Eftersom det handlar om stora volymer får detta konsekvenser för alla som hanterar DNS.

• De driftproblem som idag finns på Internet beror på att kunderna inte vet vad som gäller och att flera operatörer inte kan sköta hanteringen av DNS. Det behövs enligt SOF bättre regler och större krav för att komma till rätta med de driftproblem som existerar idag.

• SOF menar att IIS borde kunna ålägga NIC-SE att tillse att de tekniska kraven uppfylls.

• De tekniska frågorna skall avgöras av personer med stor insikt i hur branschen fungerar. Det måste ställas funktionella krav och dessa måste komma in i avtalet mellan kunden och NIC-SE.

• Ett krav på att man skall sköta om sin domän måste finnas och det måste gälla för alla, även gamla domäner.

• SOF har en representant plus en suppleant i IISs styrelse.

• SOF menar att det skulle vara eftersträvansvärt att effektivisera den befintliga administrationen så att saker blir gjorda. Ett sätt att göra detta är att utreda hur IIS kan påverkas till i en mer effektiv riktning. Kanske kan det finnas anledning till en genomgång av hur personer tillsätts i IISs styrelsen.

• SOF menar också att det är viktigt att ta till vara den kunskap som finns hos alla inblandade, ombuden, de som kör driften m.fl.

• Det är fullt möjligt att genom delegering ge bort ansvaret för en zon av domännamnshierarkin till en annan administratör exempelvis PRV.

• NSI har tidigare både varit ombud och registeransvarig. NSI kommer emellertid att dela upp verksamheten i två delar och separera register- och ombudsfunktionerna.

• I Sveriges har vi ett trelager system som är uppbyggt enligt traditionell maktdelningslära. I Sverige finns mycket arbetsuppgifter hos registerhållaren.

Vid protokollet:

Ulf Maunsbach

1999-05-01